juli 31

Artavazd upplever väckelse trots familjetragedin, i ett land skakat av krig (del 2)

Blogg, Lokala hjältar

0  comments

När Artavazd tar till orda gör han det lugnt men melankoliskt. Glädjen är stor över alla de som kommit till tro, men dämpas samtidigt av minnen från en oerhört svår period.

Artavazd föddes in i en kristen familj och hans pappa var pastor. När han var 16 år bestämde han sig för att följa Kristus. I sina tidiga tonår var han inget föredöme, men det är inget han känner att han vill prata om nu. Idag är Artavazd föreståndare för en pingstkyrka i Armenien och han är den som leder och har ansvaret för arbetet i tre församlingar.

– Vi ser en väckelse i vår kyrka, det är många nya människor som kommer och vi ser verkligen hur Gud använder församlingen online. Min bror började sända enkla gudstjänster och folk bara strömmar in för att se och lyssna. Människor är modiga nu och vill ta tron på allvar, de vill vara kristna på riktigt och inte bara på pappret, säger han.

Just nu finns det en genuin längtan efter omvändelse och efter att förnya sin tro, berättar Artavazd. Det pågår en väckelse i församlingen och hans familj mår bra. Men för två år sedan såg det mycket mörkare ut. Artavazd drabbades av en tragedi i familjen, då han förlorade sin fru.

– Jag var i USA när hon ringde mig och sa: ”Jag mår inte bra. Det kanske är någon infektion som jag har fått?” Hon gick till läkaren, men det blev ändå värre.

Artvazd bestämde sig för att ändra sin biljett och åkte hem tidigare. Fem dagar efter att han hade kommit hem dog hans fru.

– Det hela gick så fruktansvärt snabbt, inom tio dagar efter insjuknandet så gick hon bort. Vad är det för en sjukdom som kommer och dödar så snabbt?

Av läkarna fick han veta att det var en infektion i magen som spridit sig till alla organ som i sin tur slutar att fungera. Hans fru fick medicin men den fungerade inte. Till slut fick hon dialys, men det hjälpte inte heller. Allt gick extremt snabbt och det kom mycket plötsligt för hon hade tills dess alltid varit frisk.

Hela det första året, efter hennes död, kunde Artavazd inte kontrollera sina känslor. Det var en chock för honom och hans tre barn att hon togs ifrån dem så hastigt.

– Jag minns att jag kände redan direkt, när hon ringde, att något var nog väldigt fel. Hon var en stark kvinna och klagade aldrig men när hon ringde och ville till sjukhuset, då tänkte jag att läget måste vara allvarligt.

De sista tre dagarna innebar mycket lidande. Hennes lungor slutade fungera och hon behövde hjälp att andas. Hon kunde inte tala utan skrev ner det hon ville säga. Hon ”pratade” som vanligt och Artvazd försökte fukta hennes läppar så att de inte torkade ut. Hon sa: ”Fråga inte Gud om varför han låter allt detta ske. Om Gud vill, så går jag.”

Kyrkan var med dem hela vägen. Det kom 50 personer för att besöka henne och be. De var i korridoren. Sista dagen gick Artvazd till kyrkan och sa: ”Gud, jag är din och gör vad som helst för dig, men hela henne!” Men samtidigt kände han att Gud visade honom till Jesus och till slut hade han bara en enda bön kvar: låt din vilja ske.

– Det kändes som att jag brottades med Gud och till slut gav jag kontrollen till honom. Jag kom ut med frid och accepterade att hon inte blir helad, trots att jag hade svårt att ta det till mig. 

Artavazd minns att hans fru förändrades radikalt det sista året innan hon dog.

– Hon kom så nära Gud. Hon hade alltid haft glädje i att lägga mycket tid på hemmet och barnen, men det sista året tog hon flera timmar för bön. Hon läste Bibeln mycket ensam och hade allt fokus på Gud. Ibland talade hon om döden.

Artvavazd har några gamla familjevänner, ett par där mannen också var pastor och som dog i en olycka för fem år sedan. Mannens fru, Lilith, blev då ensam med barnen. Artvazd och hans fru hjälpte dem mycket och deras barn växte upp tillsammans.

– Vi var goda vänner. Men nu delade jag och Lilith också samma historia och kunde prata med varandra om det. När man förlorar sin livskamrat på ett sådant sätt som jag gjorde, vill man inte gifta om sig. Men ibland måste man acceptera att ensam är inte så stark. 

Detta var den andra delen om vår lokala hjälte Artavazd och hans familj. Fortsättning följer i del 3.

DELA GÄRNA ARTIKELN I SOCIALA MEDIER!

0 shares

Läs de senaste blogginläggen

Översättare och bibelsmugglare

Översättare och bibelsmugglare

Hellevis starka kallelse för östmission

Hellevis starka kallelse för östmission

Från utkastad till utsänd

Från utkastad till utsänd