december 13

Det är bara jag som fortfarande lever

Blogg

0  comments

– Hela mitt gamla kriminella gäng är borta. Det är bara jag som lever. Alla de andra är döda, antingen på grund av missbruket, genom överdoser eller genom olyckor relaterade till deras missbruk, berättar Andrej Rykov.

Andrej föddes 1977 i Novokuznetsk i Sibirien. Han tyckte mycket om idrott och var duktig i flera olika idrotter, men redan som 13-åring började han missbruka. Först alkohol, sedan marijuana och ganska snart allt tyngre droger. Det året han skulle fylla 16 år kom han med i en kriminell liga. De stal bilar och rånade folk.

– Ingen av oss var intresserad av att ha ett vanligt arbete, vi ville tjäna snabba och stora pengar. Jag var bara 16 år och en av 20-talet medlemmar i gänget, alla kriminella tonåringar. Behovet av droger var konstant och därför stal och rånade vi så mycket vi kunde. Det gick åt mycket pengar för att hålla missbruket igång.

– Innan jag började med droger var jag en aktiv idrottare och höll på med kickboxing, friidrott och skidåkning. Allt detta övergav jag när jag blev kriminell.

– Efter ett tag åkte jag fast och blev dömd till tre och ett halvt års fängelse. Det jag inte redan hade lärt mig om kriminalitet fick jag lära mig under fängelsetiden.

– Jag klarade inte av att komma ut från fängelset till ett normalt liv utan föll snabbt in i samma gamla vanor igen. Det blev åter tre och ett halvt år i fängelse, och efter den vändan var jag definitivt en fullfjädrad brottsling. Då fanns det inte mycket kvar att lära sig.

Hans familj och släkt gjorde allt för att få bort honom från droger. De skickade honom på meditationsretreater och liknande. Hans släktingar satsade mycket pengar på att bryta hans onda cirkel av missbruk, men ingenting tycktes hjälpa. Inte förrän de som en sista utväg hittade ett kristet rehabiliteringscenter i hemstaden att skicka honom till.

– Jag började läsa Bibeln och insåg att mitt liv var på väg i fullständigt fel riktning. Jag vände om och kom till tro. Då vaknade samvetet och jag gick till chefen på rehabiliteringscentret och berättade att jag ville gå till polisen och bekänna mina brott. Jag hade hunnit med en hel del, trots att jag inte varit fri så länge.

Poliserna blev nog aningen överraskade när han kom och frivilligt erkände en massa brott. Det blev ny rättegång – och en dom på fem års fängelse.

Skillnaden den här gången var att han nu var en troende. Han skötte sig exemplariskt och kom ut efter tre år. Då återvände han till rehabiliteringscentret för att gå igenom ett 18-månadersprogram. Efter den vistelsen var han helt fri från sitt missbruk och suget efter droger. Då bestämde han sig för att ge sitt liv för människor som är i samma situation som han en gång var. Andrej brinner för att andra ska få uppleva samma befrielse som han upplevt. Därför satsar han också allt på att förmedla tron på Jesus Kristus som vägen ut ur drogberoendet till andra.

DELA GÄRNA ARTIKELN I SOCIALA MEDIER!

0 shares

Läs de senaste blogginläggen

Broder Yun beredd att släppa allt och komma till Sverige

2020-09-20 Pingstkyrkan i Arboga

Kan man bedriva mission i coronatider?