Vad utmärker ett kristet ledarskap? Ljus i Östers direktor Magnus Lindeman har identifierat sex kännetecken som han här delar med sig av.
Det finns tre ledande ledarskapsstrukturer i världens kyrkor; det episkopala styret (vilket står för biskopstyre med en tydlig hierarki); det presbyterianska styret (vilket står för äldstestyre och innebär ett representerat ledarskap); det kongregationalistiska styret (vilket innebär ett tydligt fokus på församlingen som helhet med lika rösträtt för alla medlemmar). I Sverige har frikyrkorna traditionellt stått för ett kongregationalistiskt styre medan Svenska kyrkan har haft ett episkopalt styre. I praktiken har det dock ofta varit en blandning av de olika modellerna som använts. Oavsett ledarskapsmodell, menar förespråkarna för varje struktur att den bygger på Bibeln. Alla refererar till speci ka bibelord som grund för den förespråkade ledarskapsstrukturen. Så vem har egentligen rätt?
Problemet är att Nya testamentet inte verkar ge ett enhetligt och färdigt mönster för ledarskap när det gäller struktur, vilket också senare tiders nytestamentlig forskning kommit fram till (se till exempel Christ-believers in Ephesus av Mikael Tellbe). Snarare verkar det ha funnits en mångfald av ledarskapsstrukturer redan i den tidiga kyrkan – man var pragmatisk när det gällde hur församlingen skulle ledas. Det viktiga låg inte i strukturerna utan i att bevara den sanna Jesustron.
Varje ledarskapsmodell har sina styrkor och sina svagheter. Ingen struktur är fullkomlig. Det innebär att vi behöver ha en ödmjuk och generös attityd när vi möter sammanhang som leds på andra sätt än vad vi själva är vana vid.
Däremot nns det tydliga riktlinjer i Bibeln kring vilka värderingar som kännetecknar ett kristet ledarskap. Vi kan lära oss mycket om ledarskap utifrån hur det praktiseras i samhället i stort, men Bibeln ger oss vissa speci ka riktlinjer för ett kristet ledarskap. Utifrån mina egna studier har jag hittat sex områden som jag tror är viktiga att re ektera kring – både när det gäller det egna ledarskapet och när det kommer till formandet av nya ledare.
För det första innebär ett bibliskt ledarskap att förstå sin roll i förhållande till Jesus. Jesus är kyrkans huvud och inget mänskligt ledarskap kan ta hans roll (Ef 1:22–23, Kol 1:18). Allt ledarskap måste underställa sig Kristi ledarskap och det är han som har det sista ordet. Ytterst är det Jesus som leder sin församling genom sitt Ord och sin Ande. Därför behöver också allt kristet ledarskap prövas av just Guds Ord och den helige Ande i gemenskapen.
Det kristna ledarskapet har som uppgift att peka på Jesus och göra honom synlig. En kristen ledare är kallad av Jesus till att hjälpa andra människor till honom (2 Kor 11:1–3).
För det andra får ett kristet ledarskap aldrig våldföra sig på kyrkan. Församlingen är inte till för ledarskapet, utan ledarskapet är till för församlingen. I Nya Testamentet är det kyrkan som helhet som är i centrum och inte dess ledarskap.
De flesta av de nytestamentliga breven adresseras till exempel inte till enskilda ledare utan till hela församlingar. I församlingen nns det sedan olika uppgifter och gåvor, där olika ledarskapstjänster är del av dessa (Rom 12:4–8, 1 Kor 12:27–30, Ef 4:11–13). Det kristna ledarskapet har mer med funktion än position att göra. Det är helheten (hela församlingskroppen) som är viktig och de enskilda delarna är till för att stärka och bygga upp helheten.
För det tredje talar Bibeln om ett tjänande ledarskap (Matt 20:20-28). Sant kristet ledarskap är inte positionsinriktat utan tjänar istället underifrån, som exempelvis när Jesus tvättar lärjungarnas fötter (Joh 13). Med andra ordfinns det en anspråkslöshet när det gäller bibliskt ledarskap. Det innebär inte att man ska vara en dörrmatta för alla andra (det var definitivt inte Jesus), men i ett kristet ledarskap behöver det finnas en attityd av att sätta andra framför sig själv ( Joh 10:11).
För det fjärde är ett bibliskt ledarskap andefyllt. När man i den tidiga församlingen skulle välja ut hjälpledare – som skulle avlasta apostlarnas praktiska göromål – poängterade man att det skulle vara personer fyllda av både Ande och vishet (Apg 6:3). Kristna ledare behöver ständigt låta sig fyllas och ledas av den helige Ande. Här är bönen ett viktigt redskap.
För det femte bygger ett bibliskt ledarskap på karaktär. I Nya testamentet räcker det inte med att vara duktig på att leda eller ha de rätta gåvorna – det krävs också karaktär. Därför framhåller till exempel Paulus gång på gång en stark karaktär som ett viktigt kriterium för att vara ledare (1 Tim 3:1–13, Tit 1:59). Ledarens uppgift är att gå före och visa de andra hur man ska leva. Ledaren ska vara ett gott exempel (1 Kor 11:1). Här handlar det inte om perfektion, utan snarare om inriktning. Som ledare har man en viktig uppgift i att gå före i efterföljelsen till Jesus.
För det sjätte betonar Bibeln ett kollektivt ledarskap. Även om vi i Nya testamentet möter olika strukturer och sammanhang är det aldrig bara en person som fattar alla beslut. Snarare är det en hel grupp av människor som gemensamt leder de övriga framåt. Exempelvis nämns titeln äldste i plural vid varje tillfälle då titeln förekommer i Apostlagärningarna, och i Efesierbrevet 4:11 betonar Paulus en mångfald då det gäller det kristna ledarskapet. Ensam är inte stark.
Tillsammans utgör dessa sex områden en slags mall när det gäller kristet ledarskap.