augusti 11

Tibetanerna på världens tak

Berättelser, Blogg, Lokala hjältar

0  comments

Närmast himlen, rent geografiskt, lever ett österländskt folkslag som väcker stor nyfikenhet. Här ges en historisk tillbakablick på tibetanernas resa genom tiderna. 

Av de cirka 5,5 miljoner tibetanerna i Folkrepubliken Kina bor 45 procent i den autonoma regionen Tibet och resten i de angränsande provinserna Sichuan, Qinghai, Gansu och Yunnan. Tibet kallas för Världens tak. Stora delar av den mer än tusen kilometer långa järnvägssträckan upp till Lhasa går på 400 meters höjd.

Tibetanska tillhör den tibeto-burmanska språk-familjen och är huvudsakligen uppdelad på tre dialekter: centraltibetanska Ü-Tsang, Amdo i norr och Kham i öster. Runt 130 000 tibetaner lever i exil runt Himalaya, de flesta i Nepal, Indien och Bhutan.

Landet Tibet formades under 600-talet och enades under kung Songtsän Gampo. Han gifte sig med två prinsessor, den ena från Nepal och den andra från Kina. De var båda buddister och förde med sig den buddhistiska läran till Tibet. Tibetansk buddhism, lamaism, har liksom all övrig buddhism sina rötter i Indien.

Tibet var i praktiken självständigt mellan 1913 och 1951 när republiken Kina bildades och upplevde en tid av inre splittring då makthavarna i Peking inte kunde utöva någon politisk makt i Tibet. Det kinesiska kommunistpartiet tog över makten i Kina i oktober 1949. År 1951 anlände en liten styrka från Folkets befrielsearmé till Tibet som inte kunde bjuda 
 tillräckligt motstånd.
 
Redan på 1500-talet hade en av Djingis Khans ättlingar grundat Dalai Lama-traditionen. Dalai Lamorna har haft ett mycket stort religiöst och politiskt inflytande i Tibet, och den nuvarande, Tenzin Gyatso född 1935, är den 14:e i ordningen. Efter rykten i mars 1959 om att kineserna tänkte mörda Dalai Lama, flydde denne till fots från Lhasa och lyckades ta sig till Indien. Sedan dess har den kinesiska regeringen makten över Tibet och har med kraft slagit ner varje försök till uppror.

Flera försök att evangelisera i Tibet har gjorts, både av katoliker och protestanter, av västerlänningar och kinesiska missionärer. En av de mest kända var Sadhu Sundar Singh, en kristen indier, som fyra gånger vandrade upp till Tibet för att berätta om evangeliet. Efter den fjärde gången kom han inte tillbaka. Men en äldre tibetan har berättat att han fick höra evangeliet berättas av en man i en ”turban”. 

Det har alltid funnits ett hårt motstånd mot evangeliet i Tibet, dels från lokala religiösa auktoriteter, dels från de kinesiska myndigheterna. De senare har även bevakat och slagit ner hårt på tibetanernas frihetslängtan.
Men det finns en andlig längtan, vilket tagit sig uttryck i att några tibetaner vågat ta emot Jesus i sina liv, och en del till och med låtit döpa sig. För några år sedan gjordes uppskattningar att det då kunde vara runt 350 kristna i de tibetanska områdena i Kina.

– Jag mötte väl eller hörde talas om ett tiotal kristna tibetaner i det område jag var i, men jag vet att det fanns även på andra håll, berättar en person som arbetade bland tibetaner under flera år.
Den tibetanska Bibelns historia är mycket speciell. Det tog 90 år att slutföra översättningen som kunde tryckas 1948 efter dramatiska händelser (se Ljus i Öster 2/2017). Nyöversättningar har gjorts sedan dess.
Kristna tibetaner har skapat nya sånger på sitt språk, sånger som även har spelats in för att spridas.

– Det är ett färgglatt folk, med mycket sång och dans och med många skratt mitt under tuffa levnadsförhållanden, tillägger mannen som verkade bland tibetanerna.  
Sedan 1990 har dagliga radioprogram, Gaweylon (Goda nyheter) sänts på tibetanska från norra Indien och programmen har fått ett stort gensvar, till och med tibetanska munkar har skrivit inifrån Tibet och uttryckt uppskattning av programmen. Under några år var Ljus i Öster med och bidrog till finansieringen. 

– Jag upplevde tibetanerna öppna och rakt på sak. De hade en nyfikenhet på det mesta. De var stolta i positiv bemärkelse, säger svensken som kom tibetanerna ganska nära under sina år i området.
Det är förhållandevis få tibetaner som kommit till tro, men be att tibetanerna ska vara öppna och nyfikna på evangeliet om Jesus Kristus, världens frälsare – en frälsare även för dem som lever på världens tak.

Vi är angelägna om att detta sökande folk ska finna sanningen i Jesus, och bland tibetanerna understödjer Ljus i Öster fem nationella arbetare. En av dem är Tenzin Lahpka, som var tibetan-buddhistisk munk. Han förklarar religionen men också hur han kom till tro på Jesus i boken Farväl till Buddha.

DELA GÄRNA ARTIKELN I SOCIALA MEDIER!

0 shares

Läs de senaste blogginläggen

Broder Yun beredd att släppa allt och komma till Sverige

2020-09-20 Pingstkyrkan i Arboga

Kan man bedriva mission i coronatider?