Runt om i världen är det många som skippat karriärerna, för något de tycker är viktigare. Möt några av de unga människorna som står på barrikaderna, där Jesus inte är välkommen.
– Priset är inte högre än det som Jesus betalade på korset, säger Mark.
När jag först hörde om en 20-åring på missionsfältet trodde jag att det var den yngsta bland alla Ljus i Östers lokala arbetare. ”Du menar en av våra 70 yngsta”, kommenterade direktor Magnus Lindeman, till min förvåning. Nu vet jag att i princip alla våra kinesiska medarbetare är i 20-års åldern, och många unga vuxna finns spridda över resten av vårt målområde.
Vi stödjer både de som evangeliserar och planterar församlingar bland sitt eget onådda folk, ofta i en islamisk eller kommunistisk miljö. Vi stödjer andra som når minoriteter i sitt eget land. Men också de som sänds ut som missionärer till andra länder. Många av dessa åker officiellt för att arbeta på ett företag, men sanningen är att de verkar under täckmantel för en himmelsk uppdragsgivare. Företaget blir en plattform för att möta människor samtidigt som det bidrar till försörjningen.
Men uppdraget är ofta ett långsiktigt och oerhört viktigt åtagande, som kan vara farligt. Det handlar om att ge sitt liv. Nordkorea klassas för närvarande som det farligaste landet i världen för kristna. Ett land med svält. Ett land med koncentrationsläger. Ändå vågar de. De som är missionärer i Nordkorea just nu är mellan 19 och 26 år, bekräftar vår partner Back to Jerusalem. De går in med inställningen att
leva och dö där, och lever under samma villkor som befolkningen. För andra, inte minst i västvärlden, är 20-års åldern en period där man sysslar med självförverkligande, drömmer om framtidens möjligheter och försöker hitta sig själv. Även om det finns många unga i västvärlden som också åker ut, så är kanske inte merparten redo att trotsa världens farligaste dik- taturer för Guds ord och Jesu vittnesbörds skull. Är de som redan upplever förföljelse kanske mer villiga att gå den extra milen och riskera sina liv?
Samtidigt är ungdomar ofta modiga, visionära och har lätt för att anpassa sig i nya situationer och lära sig nya språk. Det är en grupp som har lätt för att ge allt, om något verkligen berört dem. Genom tiderna är det ofta unga människor som stått på barrikaderna för tron och som sänts ut på missionsfältet. Många unga svenskar engagerade sig som bibelsmugglare till österns stängda länder det senaste seklet, trots de risker det medförde.
Vi frågade några av våra unga lokala arbetare i norra och centrala Asien, om varför de gör det de gör. Tyvärr är det just nu för farligt att kontakta våra kinesiska missionärer digitalt, därför kunde inte deras reflektioner inkluderas.
Hur kändes det den för första dagen som du blev missionär eller började tjäna?
Aram & Sara: Det tog ungefär 12 timmar med bilen. När vi kom fram var det redan sent och det var en explosion av känslor – både spännande och läskigt. Vi kände elden som brann för att vittna och predika, men också rädsla eftersom vi inte bara var i ett främmande land utan i ett land där vi inte var välkomna. Ett land som är en fiende till vårt hemland, med många konflikter sen tidigare.
Mark: Först kände jag vördnad och ansvar, men det övergick i glädje över att kunna sprida evangeliets ljus till mitt folk. Jag hade ingen rädsla för människor, däremot visste jag att man behövde vara försiktig.
Valeria: När jag först kom till det nya landet hade jag ingen aning om vad jag skulle vänta mig. Jag hade planerat och väntat ett tag, men jag kom ut
på missionsfältet med 100 kronor i fickan på grund av motgångar. Det var svårt att vänja sig vid en ny stad och en kultur med en helt annan mentalitet. Men Gud brydde sig om mig. Han spenderade varje ögonblick med mig. Jag kom med ett team och det var ett bra beslut. Vi stöttar varandra och har övervunnit svårigheterna tillsammans. Flytten blev en stor välsignelse.
Dilnoza: Allting hände gradvis och smidigt, inte på en dag. Men jag kände enorm glädje över det faktum att en sådan liten flicka får tjäna Gud själv.
Javid: Tanken att jag kunde vara användbar
för Gud gav mig inspiration och en vilja att bli en missionär. Men när teamet och jag flyttade till ett annat land kom svårigheterna direkt. Hyra, mat, resor mellan två städer, materiella saker ställde till det… men Gud försåg hela vägen med allt vi behövde. Det var även svårt att skiljas från farmor och farfar som uppfostrat mig.
Har du upplevt ett radikalt möte med Gud som påverkat din framtid?
Valeria: Jag fick känna hur mycket Gud älskar mig, när ingen annan älskade mig. Och det mötet blev vändningen i mitt liv. Det fick mig att fatta be- slutet att mitt liv inte längre finns – allt jag har tillhör
Gud. Och det håller jag fast vid. (Hennes vittnes- börd finns i Ljus i Öster #955)
Aram & Sara: Den största välsignelsen kände
vi när vi som äkta par började be tillsammans, en timme på en bestämd tid. Sedan dess har vi sett frukter från den timmen. Det bryter barriärer och ger oss styrka.
Dilnoza: Jag började be väldigt tidigt och i fyra- eller femårsåldern tog jag emot Jesus som min Herre. Min mamma tillägnade mig till Gud redan vid födseln och Han sa tydligt till mig, genom min mor, att jag var utvald för att tjäna honom.
Javid: Jag upplevde en fruktansvärd bilolycka och ett mirakel, i samband med det dog mitt gamla jag och Gud gav mig en ny chans. Jag bestämde mig för att ge detta liv till Gud. (Läs mer på sida 22)
Mark: Jag satte mig på bänkarna längst bak i kyrkan. Men pastorn gick genom hela salen, manad av den helige Ande, för att be med mig. Jag blev mycket rörd och grät. Det var ett mycket viktigt möte med Gud då allt inom mig förändrades.
Många i din ålder fokuserar på självförverk- ligande, varför satsar du på missions- eller församlingsarbete?
Javid: Jag tror att det är en fråga om kallelse. Gud gav mig en kallelse och en dröm, som inspirerar mig att arbeta för Gud och betjäna människor. Jag älskar att kommunicera och jag använder den egenskapen till att berätta fritt om Kristus, och det ger mig glädje.
Mark: Jag ser ingen annan mening i livet… De människor som bor i mitt hemland är viktiga för mig, och jag är skyldig att berätta för dessa människor den goda nyheten om frälsning genom Jesus Kristus. Gud är allt för mig. Men ja, denna väg är
inte populär bland mina jämnåriga. Jag tog examen vid Teologiska Seminariet och nu tjänar jag Gud på heltid. Jag har gjort ett val, och med Guds hjälp kommer jag inte att backa.
Valeria: Missionen har alltid brunnit i mitt hjär- ta och jag ville att Gud skulle använda mig för att utbreda Hans rike.
Dilnoza: Jag har inte helt gett upp självförverkli- gande, jag fortsätter att jobba med mig själv, läser böcker och självutbildar mig. Men jag vet vad mitt liv har för syfte och vad som är det viktigaste för mig – Guds vilja.
Har du gjort någon uppoffring?
Valeria: Jag lämnade min lokala kyrka, familj och vänner och fick börja om från början i ett nytt land. Mitt företag som skulle försörja mig fick stänga i samband med karantänen och jag förlorade min inkomst.
Dilnoza: När jag vann den nationella tävlingen i ekonomi fick jag förmånen att komma in på Handels- högskolan, men eftersom jag sedan liten planerat att studera på Teologiska Seminariet, hoppade jag över det och jag har aldrig ångrat mitt val. Men jag anser inte att det är en uppoffring, eftersom jag har frid
i hjärtat. Jag har haft många problem med pengar och hälsa, men allt har hjälpt mig att se Guds nåd
i mitt liv och att förlita mig på tron på Gud i kritiska situationer.
Aram & Sara: Vi fick offra en hel del saker för att göra resan möjlig. Jag (Aram) arbetade som kock, min fru skulle vidareutbilda sig och vi drev ett litet företag på sidan av det som levererade luncher, allt detta fick vi lämna. Och även tjänandet i vår lokala kyrka. Vi såg ett så stort behov för detta land, och av att leva bland folket och leda dem till Gud.
Mark: Jag kan inte ägna bara en del av mig själv åt Gud. Jag måste vara konsekvent. Därför har jag gett hela mitt liv till Herren. Jag gav upp det pre- stigefyllda jobbet med en hög månadsinkomst. Släktingar vände mig ryggen så fort de fick veta om mitt val att följa Herren. Trots toppbetyg och utmär- kelser från musikskolan var jag tvungen att ge upp tankar om musikkarriär till förmån för Guds arbete. Men jag får nytta av kunskaperna i lovsångsgruppen. Jag tävlade på lokal och nationell nivå i schack men gav upp även det, eftersom det tar mycket tid. Jag har aldrig letat efter pengar eller välbefinnande. Gud går före och Han välsignar mig genom att ge mig allt jag behöver. I ett överflöd av möjligheter har jag valt det viktigaste och behållit kursen, och det tackar jag Honom för.
Är du i fara?
Valeria: I denna kultur finns det förtryck mot kristna, eftersom majoriteten av befolkningen tillhör islam. Vi kan inte predika på gatorna. Vår kyrka väg
rades registrering i en långt pågående process, som vi ber om genombrott i. Som kyrka kan vi inte samlas var vi vill. Vi utsätts också för press från myndighe- terna och staten.
Mark: Det finns alltid fara. Men Gud ger vishet att inte ge en anledning till de som vill orsaka skada. I vårt land är det inte önskvärt att exponera den delen av sitt liv som handlar om evangelistarbete och resor på sociala medier, eftersom vi har erfarenhet av att denna information användes mot oss. Arbetet vi gör är värdefullt eftersom det gynnar människor både andligt och fysiskt. Men priset är inte högre än det som Jesus Kristus fick betala på korset.
Dilnoza: Jag är inte i fara. En människa offrar något om man hade något tidigare, men förutom det jag har nu hade jag inget.
Aram & Sara: Vi är tillfälligt tillbaka i vårt hemland, så nu är vi inte i fara, men när vi ska tillbaka vet vi inte vad som väntar. Vi förföljdes både av poliser och radikala muslimer på flera sätt. De har även satt mig (Aram) i fängelse. Som jag nämnde ses vi som fiender och det är alltid svårt och farligt att leva i ett sådant land.
Hur försörjer du dig?
De får ett delstöd från Ljus i Öster antingen direkt, eller genom församlingens missionsbudget.
Mark: För tillfället får jag en liten inkomst från för- samlingen, vilket räcker till transport och fickpengar. Jag bor med min mormor. Hon har pension. Det är så vi försörjer oss. Vi äter bra.
Dilnoza: Gud tog hand om mig och gav mig ett jobb. Jag har arbetat som översättare på en reklam- byrå i 3 år. Om jag bodde ensam skulle min lön inte räcka till att betala hyran. Just nu bor jag med min mamma och mormor.
Aram & Sara: Vi får stöd från församlingens mis- sionsbudget, och vänner hjälper oss då och då.
Valeria: Jag hade det väldigt svårt i början, men sen välsignade Gud oss med partners. Jag är väldigt tacksam för Ljus i Öster. Bönen och stödet är en stor välsignelse. Jag är också röstcoach och har börjat utveckla en onlinekurs.
Vad är ditt livsmål?
Dilnoza: Ärligt talat, jag gillar inte att drömma, men det jag önskar brukar jag uppnå, oavsett vad det kostar. Samtidigt önskar jag inget om jag inte vet till 100 % att det kommer från Gud. Huvudsyftet med mitt liv är att tjäna Gud och människor till mitt sista andetag, så att hela mitt liv vittnar om Guds nåd. Det andra målet är att åka till ett land som är stängt som missionär. Det är inte min dröm, det är målet. Jag har bett för ett specifikt land sedan jag var 6 år gammal. Jag är säker på att kärleken inom mig till det folkslaget är från Gud, och han kommer att öppna vägen för det när Hans tid kommer, och jag kommer att hålla fast vid hans löfte till slutet.
Mark: Syftet med mitt liv är att sprida Guds rike i min stad, region, land och dit Gud har sänt mig för att tjäna honom. Jag måste berätta om, och visa, Jesus Kristus för detta folk med mitt liv, mina hand- lingar och mina ord. Det är min plikt.
Valeria: Jag tror att Gud satte oss i världen för
en speciell anledning, om målet bara var att vi skulle bli frälsta, skulle vi omedelbart efter omvändelse komma till himlen. Men Gud lämnade kvar oss här, och jag tror att det är för att vi kan leda många fler till omvändelse. Mitt liv är baserad på två saker: ”Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” (Matt 6:33) samt ”Gå därför
ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn”. (Matt 28:19)
Javid: Jag vill berätta för miljoner om Jesus, och vara bland dem som startar församlingar. I våra svåra tider är det ju kyrkan som är världens hopp!
Aram & Sara: Vårt livsmål är att leva för Gud, tjäna Honom och vittna om evangeliet till alla folk och nationer, dit Han kallar oss.
De ungdomar vi pratat med beskriver sina val som en konsekvens av ett starkt möte med Gud. Att ge sina liv, är deras respons. De har gjort tydliga val och prioriteringar, men beskriver samtidigt att valet var självklart. Flera har fått uppleva att tron kostar, redan från början. De har känt att det är värt det.
Kanske är det en förutfattad mening om vad det innebär att tjäna Gud som håller en del av oss tillbaka, när andra kastar sig ut. Tänk om vi verkligen förstod att Jesus har gett oss det viktiga, häftiga och brådskande uppdraget att rädda hela mänsklighet- en? Att det handlar om något så spännande som att vi är inbjudna att följa den helige Andes ledning ut på ett livslångt äventyr. För varje person har Gud en personlig kallelse, som han vill uppenbara, och det finns ingen åldersgräns för att tjäna Honom.
Det viktiga är inte heller att åka jorden runt. Dilnoza bor fortfarande hemma och är ändå i full fart med att nå de onådda i sin omgivning. Hon upplever att Gud kallar henne till ett annat land och skulle kunna vara helt uppslukad i det, men istället tjänar hon för fullt där hon är medan hon inväntar Guds plan. Precis där man är just nu kan man tjäna Jesus – Man kan tjäna i sin lokala församling, stötta och be för missionen som sker bland onådda folk, läsa och hålla sig uppdaterad om vad Gud gör, studera sin Bibel och börja känna igen sättet Gud vill leda en på.
Det är viktigt med coachning och med stöd längs med vägen för alla, kanske särskilt för de som är unga, och detta är något som Ljus i Östers fältans- variga och partners får möjlighet att bidra med. Många har också stöd runt sig i form av ett team, eller mentorer och pastorer. Vi tror också att den iver och energi som unga har, tillsammans med visheten från föregående generationens erfarenhet, är en perfekt kombination.
Fotnot: Valeria, Aram & Sara och Javid heter egentligen något annat.